You are on PERI's international website. Click here to switch to PERI USA. Click here to view all PERI websites.

Konstruktionsplywood

Översikt

Plywood är en idealisk produkt att använda vid byggnationer. Den är stark, lätt att bearbeta, har låg vikt och många andra positiva egenskaper. Det finns flera olika typer av plywood. Gemensamt för dessa är att de är uppbyggda på samma sätt vilket namnet antyder. Ply-wood = „lager av trä“. Träfanér är grunden i all plywood. Fanéren läggs upp i flera lager med lim mellan varje lager. För att producera en stark och dimensionsstabil skiva krysslimmas fanéren i 90 graders vinkel jämte varandra och pressas sedan samman under värme och högt tryck. Detta binder samman alla fanérskikten till en homogen skiva. Fanértjocklekar, träråvara och lim varieras efter vilken typ av egenskaper en skiva ska besitta.

Nedan berör vi t.ex. byggplywood samt konstruktionsplywood som är limmade samman med WBP-lim (water & boil proof) vilket är det vanligast förekommande. Konstruktionsplywood används främst i bärande konstruktioner såsom tak, golv och väggar. Den mest frekventa användningen av plywood är som förstärkningsskiva bakom gipsskiva. Byggplywood är en väldigt snarlik produkt och brukar används där en konstruktionsklassad skiva ej krävs. Icke lastbärande ur ett konstruktionsperspektiv. Den används också flitigt till allt från emballage till avskärmningar till icke lastbärande väggar etc.


Kvalitet och märkning

Byggplywood och konstruktionsplywood har beteckningar dels enligt ISO- och Europastandarder. För gran-/ furuplywood och plywood av lövträ finns olika typer av beteckningar som avser beskriva ytfanéren på skivorna. Dessa beteckningar kan t.ex. vara B/B, B/BB,II/III, III/III, Cp/C, C+/C o.s.v. En gran-/ furuplywood med ytan II/II har snävare toleranser avseende kvisturslag och sprickor än t.ex. III/III och anses därmed „finare“. På samma vis anses t.ex. en björkplywood med ytfanér i klass B/B vara finare än klass BB/BB eller BB/C.

När bygg-/ konstruktionsplywood av furu/gran ska användas är de vanligaste klasserna C/C, C+/C, Cp/C & III-III. Skivan anses då normalt hålla en accepterad nivå av kvalitet på ytfanéren. Ändamålet som t.ex. förstärkningsskiva inbyggd i väggar och tak kräver inte en perfekt yta, vilket t.ex. är önskvärt vid finsnickeriarbeten och möbeltillverkning. Att välja en skiva anpassad efter kraven på kvalitet och ytfanér gör att du som köpare kan spara betydande summor på ditt bygge. En sammanfattande beteckning för såväl fram- som baksidan kan till exempel vara II/III. De amerikanska reglerna har (med ökande tillåten mängd kvistar) klasserna A, B, C och D. Ett P i beteckningen anger att kvisthål och sprickor lagats så att skivytan är slät.

En sammanfattande beteckning för såväl fram- som baksidan kan då vara till exempel Cp/C. Konstruktionsplywood tillverkas efter särskilda regler och klassas enligt europanormerna för konstruktionsplywood i hållfasthetsklasserna F10, F15, F20, F25 o.sv. Tidigare har P30 varit den konstruktionsklass som varit vanligast förekommande. P30 avser egentligen bara böjhållfastheten men har i praktiken också kommit att stå för en karaktär hos ytfaneren, C/C till C+/C. Under år 2013 fattades beslut att de gamla konstruktionsklasserna från Boverket skulle avskaffas och skivornas bedömningsklasser skulle harmoniseras med befintliga europastandarder. Numera beräknas konstruktioner enligt den F-klass skivorna tillhör enligt Eurokod 5.

Eurokod 5 (SS EN 1995-1-1) = Allmänna bestämmelser för konstruktion av byggnader och anläggningsarbeten gjorda av trä och/eller träskivor med betong, stål eller andra material. Detaljerade regler för konstruktion av byggnader.